Kontakta oss på 031-127 111 eller info@ioi.se

Det har väl knappast undgått någon att det stormar kring Bostadsbolaget och Bertil Rignäs. Kritiken har varit hård och Rignäs har inte bara blivit av med jobbet utan har också fått utstå både hot och hatmail. Han har dessutom fått en time-out från posten som Styrelseordförande för IFK Göteborg. Det straffar sig att äta svart klänning till lunch och sedan låta skattebetalarna stå för det.

Vi ska inte låta oss luras att tro att detta är sista gången vi hör om mystiska luncher och fiffel med fakturor och tur är väl det. Förhoppningsvis har vi snart en ny historia att sätta tänderna i. Avslöjanden är helt enkelt ett tecken på att vi lever i ett demokratiskt samhälle där media har en viktig roll att fylla. Stormen kring Rignäs har inte varit måttlig, vi har varit många som rasat och vad visar det på om inte att vi inte accepterar ett sådant beteende från våra politiker. Det borde ses som positivt att vi reagerar så starkt och inte bara rycker på axlarna inför en korrumperad makt. Vi har höga förväntningar på politiker, tjänstemän och anställda i offentligt ägda bolag i Sverige till skillnad från länder där korruption tillhör vardagen. Det kommer alltid finnas de som inte har rent mjöl i påsen och medias uppgift är att upptäcka dessa. Samtidigt som det är den offentliga sektorns uppgift att vara transperent nog för att granskas. Vi lever i ett demokratiskt samhälle med tryckfrihet och förhoppningsvis kommer vi se fler avslöjanden i framtiden.

Annelie Hulthén efterlyser hårdare kontroll och bättre rutiner som lösning på fifflet i kommunen. Hon glömmer dock att vi människor alltid kan hitta ett sätt att kringgå rutiner och regler. Om vi nu skulle vilja göra det. Därför är det istället viktigare att arbeta med att stärka organisationens värderingar och kultur för att skapa normer och rättstänkande hos medarbetare. Alstrandet av en sådan kultur kräver att alla är involverade i skapandeprocessen. En högre moral med sunda värderingar i grunden kan minimera liknande händelser i framtiden. Människor är inte perfekta och att anta att fiffel skulle upphöra att existera helt vore naivt. Därför blir medias uppgift att granska makten så nödvändig.

Julen närmar sig med stormsteg och det är dags att börja tänka på årets julklappsinköp. I kommersialismens tid är det lätt att glömma att jultiden är en tid då vi bör skänka en extra tanke till de som har det svårt – krigsdrabbade, hungrande, sjuka och ensamma. Det är sed att företag ger bort en julklapp till sina kunder för att visa sin uppskattning för året som har gått. Vi på Idé & Information väljer enligt vår långa tradition att göra en god gärning och skänka vår julklappspeng till en hjälporganisation. Vi vill att du hjälper oss att välja den organisation som i år ska få vår gåva. Välj mellan:

Offren på Filippinerna
Läkare utan gränser
Barncancerfonden

Hjälp oss genom att svara i kommentarsfältet.

Vi på Idé & Information hoppas att du får en fin jul!

 

För att möten skall bli effektiva och utvecklande så har vi på Idé & Information lärt oss att stänga av alla mobiltelefoner. När vi hade ansvar för en utvecklingsdag på Polisens chefskonferens i Uddevalla inledde Gunnar dagen med att bestämt säga -” Idag är jag Polis!” varpå flera vred på sig och någon fick rosor på kinderna. Det märktes att kommentaren väckte en del känslor hos polismännen. Men Gunnar fortsatte med orden: – ”jag uppmanar er härmed till att stänga av era mobiltelefoner!” Denna gång fick han istället muntra leenden och ett och annat skratt. Genom två meningar lyckades Gunnar väcka deras känslor och på så sätt fånga deras intresse. Det kallas inom retoriken för pathos.

Enligt retorikens konster ska man, för att nå fram med ett budskap, använda sig av ethos (etik), logos (logik) och slutligen av pathos (känslor). Ethos innebär att du ska försöka skapa långvariga känslor genom en ”vi-känsla”. Du ska också vara entusiastisk så att publiken förstår att du bryr dig om deras behov. Logos handlar däremot om att vädja till åhörarnas förmåga att resonera och dra slutsatser, det vill säga förnuftsargument.

Syftet med utvecklingsdagen var att få polischeferna att bli engagerade och förberedda inför kommande förändringar inom organisationen. Gunnar använde sig av dessa tre retoriska grepp och fick därmed polismännen med sig. Kursledaren skriver senare i ett mail till Gunnar att –”Alla blev involverade och flera blev engagerade. Vi kom ”ihop” och det blev bra diskussioner både under vår eftermiddag och dag två när vi gick in på andra frågor.”

 Så gick det till när Idé & Information var poliser för en dag. Har du något knep om hur man får folk att bli engagerade?

 

Förutsättningen för att man ska kunna engagera och inspirera människor är att man har god kunskap om hur människor fungerar. Man måste veta vad som styr människor i sociala och arbetsmässiga sammanhang. Under de senaste tio åren har det skett en revolution inom neurovetenskapen. Hjärnforskarna har blivit alltmer övertygade om att våra sociala behov är lika viktiga för hjärnan som våra grundläggande överlevnadsbehov. De menar att när vi upplever ett socialt hot reagerar hjärnan på samma sätt som när den upplever brist på mat, vatten eller säkerhet. Detta hotläge blockerar hjärnan så att hjärnans kreativa och analytiska system stängs av.

För att nå goda resultat i en organisation är det därför helt avgörande hur människorna upplever sociala hot. Detta ger nya insikter i hur det goda ledarskapet bör bedrivas. – ”Om chefen ger upphov till hotsignaler kan inte medarbetarna leverera. De hamnar i stressläge och får tunnelseende. Förstår du inte att en rädd person inte kan prestera, kan du aldrig leda en annan människa”, säger Marie Ryd, vetenskapsjournalist och tidigare forskare vid Karolinska institutet i en artikel i Dagens Nyheter.

Scarf-modellen ”a brain based model for collaborating with and influencing others” som först publicerades i Neuro Leadership Journal, Issue 1 -2008, särskiljer fem sociala områden visar hur hjärnan reagerar på sociala hot, till exempel i samarbete i arbetsgrupper.

 

Scarf-modellen

Status (Status)

Status beskriver hur vi upplever vår betydelse i relation till andra. När vår sociala status hotas försätts hjärnan i ett hotläge. Därför bör man som chef sträva efter att höja medarbetarnas status. Vidarutbildning och positiva omnämnanden kan öka den sociala statusen.

Förutsägbarhet (Certainty)

Förändringar i organisationen och otydlighet skapar osäkerhet och hotsignaler i hjärnan. Hjärnan söker hela tiden efter bekanta mönster för att kunna förutsäga framtiden. För att undvika osäkerhet på arbetsplatsen är det viktigt med en fungerande internkommunikation, tydliga förväntningar och hög transparens.

Självständighet (Autonomy)

Hjärnan strävar efter hög autonomi, känslan av att kunna påverka sin situation. En alltför hårdför styrning kan uppfattas som ett hot, den ökar maktlösheten och minskar valfriheten. Låt därför medarbetare fatta egna beslut så långt det går.

Relationer (Relatedness)

Hjärnan har en förmåga att extremt snabbt registrera vem som är vän respektive fiende. Vikten av att chefen bör vara vän snarare än fiende kan inte nog betonas. Samarbetet i en grupp förstärks om människor litar på varandra. Små grupper eller mentorprogram kan hjälpa medarbetarna att skapa trygga kontakter.

Rättvisa (Fairness)

Vid orättvisa försätts hjärnan direkt i hotläge. Därför är det viktigt att samma regler gäller för alla. Genom hög öppenhet och tydlig kommunikation kan man undvika känslor av avundsjuka.
Vi på Idé & Information har i över 300 projekt engagerat och inspirerat medarbetare i vitt skilda företag som till exempel Munkedals Paper, Volvo och Metsä Tissue till en ökad verkningsgrad. Vi har fått medarbetare att känna delaktighet och gett dem makt att kunna påverka projektet. Det har också varit viktigt för oss att få deltagarna att känna att chef och manskap sitter i samma båt och att det är de tillsammans som styr. Slutligen har vi tillsammans med medarbetarna kommit fram till vad projektets syfte är, det vill säga vad projektets nytta är. Vet man vad projektets syfte är kan man efter projektets avslut också utvärdera och mäta om man uppnått det man förutsatt.

 

Det är med viss saknad vi säger på återseende till sommaren. Nu går vi mot en något mörkare tid. En tid då man får svepa in sig i varma filtar, tända levande ljus och kanske njuta av ljuden från en sprakande brasa. Men som en liten påminnelse från sommaren som passerat vill vi presentera vinnarna i sommarens fototävling. Vi har fått många fina bidrag och det har varit en utmaning att plocka ut de bästa. Vi tycker att följande personer är värdiga vinnare då de med sina bilder har lyckats förmedla en genuin känsla av sommaren:

 

sjö och himmel 2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Christian Johansson

 

 

Solnedgång 2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jonas Milton

 

 

Hjärta i sten 2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mila Jukic

 

Flicka som hoppar 2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Christer Niland

 

Vinnarna får varsin upplaga av den inspirerande boken Berätta i bild, så tar du bilder som berör av David duChemin. Dessutom kunde vi inte låta bli att lämna ett hedersutnämnande till Anders Lenhoff på Almega som lämnade in ett ”färgestarkt” bidrag.

 

Färjan 2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anders Lenhoff

 

Bildens betydelse

 

Att en bild säger mer en tusen ord är en gammal sanning men att våra hjärnor behandlar visuell information 60 000 gånger snabbare än text kanske det inte är många som vet. I ett brus av information är bilden ett starkt sätt att kommunicera. Dessutom väcker bilder starka känslor. Ca 90% av den information vi behandlar är visuell (www.gillakommunikation.com).

Behovet av att avbilda har däremot funnits sedan tidernas begynnelse. De målade jaktscenerna från stenålderns grottor är de första exemplen på avbildningar. Dessa målningar var ett rituellt försök att fånga de för överlevnad livsviktiga villebråden. I våra moderna grottor är kampen för överlevnad lika påtaglig. Men överlevnad kretsar inte längre kring villebrådet utan kring den raffinerade mjölken, den eleganta aftonväskan och den heltäckande försäkringen (Bo Bergström, Bild och bildbudskap, 2001).

När fotografiet uppfanns, 1839 av fransmannen Daguerre, kunde skildringen av verkligheten göras enklare och snabbare. Fotografiet gjorde världen tillgänglig för alla på ett förhållandevis enkelt sätt. Man kunde nu besöka Rom utan att färdas på vägarna som ledde dit. Man kan också se att intresset att dela fotografier/bilder ökat genom sociala medier som Instagram och Pinterest. Vårt behov av att avbilda verkligheten är fundamental och kommer existera så länge människan trampar på jorden.

När man tar in en bild i sitt medvetande använder man sig av synen vilken är ett av de tre inlärningssätten, se, höra, känna/uppleva. Bilden ger oss på så vis kunskap av olika slag. Vi på Idé och information använder oss ofta av bildens unika förmåga att säga och lära oss något. Vill ni diskutera bildens betydelse, marknadsföring eller effektivt företagande så är ni varmt välkomna till Idé & Information på en kopp kaffe eller te.

Vad är det som gör att vissa företag och ledare har sådan genomslagskraft? Simon Sinek författaren till boken Start With Why: How Great Leaders Inspire Everyone to Take Action (2009)  har avkodat vad det är som skiljer Apple och Martin Luther King från andra företag och ledare. Detta är ett referat från Simon Sineks tal på TED Talk som är den sjunde mest sedda videon på TED.com

Sinek pratar om den ”gyllene cirkeln”. Där den yttre cirkeln symboliserar vad till exempel ett företag gör. Den inre cirkeln representerar hur man gör och den innersta kärnan står för varför. Alla i ett företag vet vad de gör och vissa vet hur de gör det men de flesta vet inte varför. Kommunikationen med omgivningen kommer alltså att ske utifrån och in. Sinek upptäckte att de framgångsrika företagen och ledarna skiljde sig från de inte så framgångsrika genom att de tänker och agerar på helt motsatt sätt. De har nämligen kunskap om varför de existerar och kan således kommunicera inifrån och ut. Denna upptäckt kom Simon Sinek att ändra sin syn på hur världen fungerade och kom också att ändra hur han agerade från och med då.

Gyllene cirkeln Simon Sinek

Med varför menar Sinek inte vad företagets vinst är, utan vad dess syfte och dess tro (belief) är. Varför existerar företaget? Vinsten är alltid resultatet.  Företag och ledare som är drivna av ett syfte och en orsak (en tro) skiljer sig från mängden. Människor köper inte vad du gör utan hur du gör det.

Sinek menar att detta grundar sig i biologin. Om du ser en hjärna i genomskärning uppifrån kan man dela in den i tre huvudkomponenter, vilka överensstämmer perfekt med ”den gyllene cirkeln”. Vår nyaste hjärna, vår homo sapiens hjärna (vår neo cortex) motsvarar vad i cirkeln. Den ansvarar för våra rationella och analytiska tankar samt språk. De två inre delarna motsvarar vår limbiska hjärna, vilken ansvarar för våra känslor som förtroende och lojalitet. Den ansvarar också för allt mänskligt beteende och alla ställningstaganden. Den limbiska hjärnan har inget språk. Det innebär att när vi kommunicerar utifrån och in kan vi förstå en mängd komplicerade fakta som funktioner, fördelar och nytta. När vi däremot kommunicerar inifrån och ut, kommunicerar vi direkt med den delen av hjärnan som kontrollerar beteende. Sedan låter vi människor bearbeta det i det rationella fältet. Det är härifrån magkänslobeslut kommer ifrån. Ibland kan man ge människor alla fakta och siffror men de påstår att det helt enkelt inte känns rätt. Det beror på att man kommunicerar utifrån och in istället för inifrån och ut.  

Den som tror på något kommer att attrahera de som tror på vad du tror på. Varför är det då viktigt att attrahera de som tror på det du tror på? Anledningen kallas för lagen om desarmering av innovation. De första två procenten av vår befolkning är innovatörer. De nästa 13,5 procenten är ”early adopters”. Nästa 34 procenten är den tidiga majoriteten. Därefter kommer den sena majoriteten också på 34 procent. De sista 16 procenten är eftersläparna. Denna indelning förklarar för oss att om du vill ha en massmarknadsframgång kan du inte få det förrän du har lockat till dig 15 och 18 procent av användarna sedan tippar systemet över på majoriteten. Den tidiga majoriteten kommer inte att testa någonting förrän någon annan har testat det först. Innovatörerna och early adopters däremot är mer bekväma med att göra val från magkänslan. De drivs av vad de tror (believe) om världen snarare än efter vad som redan finns på marknaden. Det är sådana som står i kö i sex timmar för att få köpa en Iphone första dagen de kom ut. De gjorde det inte för tekniken utan för att de gjorde det för sig själva, för att de ville vara först.

Vill du då nå framgång som ledare eller som företag bör du få innovatörerna och the early adopters att bli engagerade i din sak. Detta gör du genom att kommunicera inifrån och ut, för att på så vis tala till människors magkänsla istället för deras rationalitet. Folk köper inte vad du gör utan hur du gör det. Det finns ledare och de som leder. Ledare äger makten att leda men de som leder inspirerar oss. Oavsett om det är individer eller organisationer så följer vi de som leder, inte för att vi behöver utan för att vi vill.

Vilka framgångsrika ledare och företag känner du till som använder sig av denna teknik mer eller mindre medvetet?

 

 


Citatet:

"Success does not consist in never making mistakes but in never making the same one a second time."

George Bernard Shaw
Sagt om oss:

- Trots en mycket begränsad budget hade vi ofta betydligt fler besökare än andra montrar som sannolikt kostat åtskilligt mer att producera. Vi är med andra ord mycket nöjda!

Lennart Hammarstrand. Conteyor AB
Copyright 2013 Idé & Information.
css.php